Recension - Serie

Annabelle Ami – Faanas kanoner

Annabelle Ami – Faanas kanoner
Originaltitel: Les missions d’Isabelle Fantouri et Zastawo – Les canons de Faana
Text: Pégé och Jacques Josselin
Teckningar: Didier Convard och André Juillard
1980, Hemmets Journal AB

Annabelle och Zastawo får semester från deras arbetsplats på WHO, världshälsoorganisationen, efter att Zastawo bokstavligen dundrat in på deras chefs kontor med en uppfinning som idag skulle kunna beskrivas som en tidig version av en elcykel. De båda far till Tahiti men tack vare ännu en av Zastawos cykeluppfinningar, lämnar de Tahiti och hamnar på en okänd ö, kallad Faana, där tiden har stått stilla i nästan fyrtio år!

Då jag läste seriealbumet som barn, upplevde jag dess stil och berättandet ganska stelt men kunde ändå återvända till det. Albumet försvann sedan av misstag i samband med en loppis och nu jag är glad att ha det igen. Även om stilen fortfarande uppfattas som stel och vissa dialoger kanske som konstiga idag, är ändå albumet inte så tokigt. Jag kan också se flera liknelser med andra serier då jag läser detta album, även om vissa är ganska små. Flera gånger börjar jag tänka på Tintin och en av anledningen till detta är de tvillingar som upprepar vad den andra har sagt men kastar om orden.

På albumets högra hörn står det en etta. Faanas kanoner var det första, och enda, albumet som översattes till svenska. I den franska utgivningen är berättelsen det tredje albumet, om man räknar med albumet La terre tremble á Posola, som ses som nummer 0 i serien. Förmodligen översattes inga fler på grund av dåliga försäljningssiffror, vilket var synd.

Kommentera

Tema av Anders Norén